Ewas lite av varje

Igår hade jag nytta av att vara guldkund på flyget. Det var datorstrul och en massa inställda eller försenade avgångar. Vår kurs blev klar tidigare så vi skulle prova boka om oss till ett tidigare flyg.

Jag lyckades. Kollegan lyckades inte. Jag hade lite problem med att "seata mig" och kollegan ville hamna på väntelistan, så vi ringde båda två till flygbolaget. Vi knappade nästan samtidigt in telefonnumret och sedan våra medlemsnummer. Jag fick vänta ca 10 sekunder innan jag kom fram. Kollegan fick vänta 15 minuter…

Jag kom med på avgången. Inte kollegan.

Och trots ombokningen så fungerade min flygtaxibokning. Dessutom fick jag åka med min favvo-chaffis. (Okey, min favvo-chaffis på det vita bolaget. S kommer nog alltid att vara min favvo-chaffis, men han jobbar ju på det gula bolaget.)

Jag kom hem tidigare än vad som ursprungligen var planerat. Det var många andra som hade betydligt mer oflyt. Men det var väl min tur att ha lite flyt!

När jag började skolan var vi fem tjejer i min klass. När vi började tvåan var vi bara tre. Efter tvåan delades klassen och vi slogs ihop med en annan klass.

(Hur svårt kan det ha varit att när vi började skolan räkna ut att det bara var två år kvar tills den nya skolan skulle vara klar? Och att det då kanske var lämpligt att placera de barn som skulle börja på nya skolan i en klass, och resten av skolbarnen i en annan? Det var tydligen jättesvårt!)

Det kom då en tjej till vår klass så då var vi fyra tjejer. Efter trean delades vår klass igen för då skulle vi börja på den stora skolan. Och då var en psykolog inblandad eftersom vi skulle delas igen. Vi fick skriva på en lapp vilka tre vi helst ville gå i samma klass som. Gissa vilka tre jag skrev?

Så utan att jag har flyttat har jag bara två klasskamrater som jag har gått hela grundskolan med. För givetvis placerades vi tjejer med några killar som vi "bara" gått trean med. Och så delades vår klass upp och vi spreds ut i de befintliga klasserna på den stora skolan.

Jag var nog inte så brydd egentligen. Jag hade inga problem med att få nya vänner, men så här i efterhand skulle jag gärna ha gått med samma klasskamrater hela tiden.

Igår träffade jag pappan till en av mina gamla klasskamrater. Jag minns att min kompis A (som länge var min bästis) hade så unga föräldrar. Mina var ju urgamla i jämförelse!

Men igår så insåg jag att hon kan faktiskt inte ha så unga föräldrar, pappan såg ju jättegammal ut! Tack vare mammas "befolkningsprogram" så kollade jag upp hur gamla de är och de är bara fem år yngre än mina föräldrar. Hur sjutton kan jag ha tyckt att hon hade så unga föräldrar, mina var ju inte alls gamla i jämförelse! (Dessutom ser inte min pappa så där gammal ut nu…)