Ewas lite av varje

Jag ska på dop i höst. Mina kompisar ska få sitt tredje barn.

Och så ska jag på bröllop i höst. Det är min kompis K som ska gifta sig.

När jag fortfarande blir bjuden på bröllop och dop, då känner jag mig inte så gammal.

Men när jag får reda på att jag ska få ett kusinbarnbarn, då känner jag mig gammal…

Hos oss på gården "Nyhammar" kan man nu se ett intressant fenomen: människor som springer lite hit och lite dit nerböjda klappandes i händer.

Vi jagar nämligen harungar.

Dom är så söta! Och dom är så söta när dom äter. Men, vi vill faktiskt ha våra jordgubbar i fred! Och vi vill ha grönsakslandet i fred! Så vi springer efter dom när dom är i landet. Dom får vara var som helst i övrigt, men inte där.

Favoritfödan är tydligen blomkålsblad. Och röda fina jordgubbar.

Att vi har nät över hela jordgubbslandet spelar ingen roll, de tar sig in iallafall. Att vi har odlingsduk över hela trädgårdslandet spelar ingen roll heller för de har lärt sig att om de hoppar upp på duken så delar den på sig någonstans, och då kan man smita in under…

När vi inte springer runt efter harar så jagar vi renar. Idag har jag sprungit efter ren. Cyklat efter ren. Kört bil efter ren i nästan 2 km (den ville inte gå från vägen utan sprang framför bilen när jag skulle iväg och handla). Och högra ren-hastighet uppnåddes mha cykel.

Men ibland så sitter jag ner och läser också. Antingen i en solstol eller på kökssoffan.

Jag har alltid velat ha en storebror men jag fick aldrig någon. Inte ens en lillebror. Och inte minsta lilla syster heller.

Men, nu är jag rätt glad att inte ha några syskon.

Min mamma har på tok för många syskon. Eller rättare sagt det är ett specifikt syskon som är för mycket.

Syskonen är minst sagt osams nu. Min mamma och alla syskon utom ett är på ena sidan i grälet. Och en syster står på andra sidan.

Så nu ska min moster aldrig mer prata med min mamma. Och hon påstår att min mamma alltid har hatat sin storasyster. Vi som hörde bara skrattade det och sa "jojo, det är säkert för att du hatar din storasyster så mycket som ni har pratat med varandra minst en gång om dagen i alla år".

Dödsfall och arvsskiften tar fram det sämsta hos människor. Att vissa beter sig som gamar hade jag räknat med, men att vissa beter sig som gamar som äter levande föda hade jag inte räknat med.

För mig betyder många saker mer än pengar. För mig är blod (och vatten) tjockare än pengar. Det biologiska släktskapet betyder inte så mycket, det är det "uppfostrade" släktskapet som räknas. Och det är mer värt än alla pengar i världen.

Det är jobbigt att ha semester!

Idag var vi på stan i värmen. Vi letade efter en inflyttningspresent till paret i 3,5 miljoners huset så det var liksom inte vilken present som helst som skulle inhandlas.

Vi hittade en till slut. Och efter det åt vi en sen men god lunch. Efter ett besök på en bilaffär åkte jag hem.

Jag satte mig i skuggan eftersom det var för varmt att vara i solen. Efter ett tag insåg jag att jag satt där och sov med huvudet lutat mot balkongräcket.

En tur till stan tog knäcken på mig. Jag var tvungen att sova middag!

Hur ska det här sluta?

Semester! Hur härligt låter inte det!

Igår var det +28 i skuggan. Gissa om det var varmt att måla hus…

Idag verkar det bli lika varmt, puh! Inomhus har jag just nu +24 grader och det är helt klart svårt att sova när det är varmt. Jag lyckas inte åstadkomma korsdrag trots myggfönster i tre fönster på olika sidor av huset. Men det har som svalast varit +16 i natt så det är väl inte så konstigt att det inte blir svalare inomhus.

Idag tror jag att jag ska göra ingenting. Bara njuta. Och vila efter helgen…

Oj vad min kropp är trött! Jag erbjöd mig som frivillig till att vara med och måla hus. Just nu ångrar jag det…

Och det är bara att inse att vi har olika nivåer på hur noggrann man är. Jag är en ganska snabb målare, men noggrann. Och det var jobbigt att se hur framför allt två av de som var med slarvade. Står man ändå uppe i en stege så är det ju lika bra att måla allt så man slipper klättra upp igen.

Dessutom så var det väldigt svårt att få kontakt med 19-åringen som konstant lyssnade på musik. Det spelade ingen roll om man stod en meter från honom och skrek, han märkte inget. Man fick röra i honom för att få kontakt.

Så vid ett tillfälle stod jag högt uppe i en stege när jag såg att han målade där vi nyss hade målat. Och att han inte målade på ett ställe där han borde ha målat. Vad gör man då? Jo, plockar fram mobiltelefonen och ringer honom…

Huset är inte färdigmålat. Men garaget är nästan färdigt. Och med sky-lift en helg till (i augusti) så blir huset klart. Garaget ska målas klart på tisdag, det är bara några kvadrat som inte blev klara.

Men nu är min kropp trött…