Idag svär jag…
Stressnivån är hög. Irritationsnivån är också hög. Vi är alla lätt-antändliga och det är liksom upplagt för missförstånd. Har vi haft mycket att göra de senaste veckorna, ja då har vi enormt mycket att göra nu.
Givetvis händer då alla oönskade saker. Skrivaren vägrar helt plötsligt skriva ut våra dokument, istället skriver den bara siffror. Kaffeautomaten krånglar. Datorerna krånglar och vi välter té- och kaffemuggar på löpande band. (Det är väl typiskt att när man väl fått sin kaffekopp efter att automaten krånglat, ja då välter man ut den…)
Jag skippade gårdagens tänkta aerobics-pass pga stressen. Men idag bara måste jag träna för att orka jobba kväll.
Snart är det torsdag kväll och då är just den här stressen över. Men då ska jag packa för att åka till Stockholm på fredag morgon. Och på söndag kommer mamma o pappa. På måndag kommer målaren. Imorgon börjar nästa etapp av projekt-helvetet. Och skiiit så mycket jag måste ha hunnit fixa innan målaren kommer.
Andas. Andas.
Nu ska jag snart träna. På vägen dit och därifrån på väg tillbaka till jobbet kan jag planera vad jag måste hinna göra hemma ikväll. Så kan jag fokusera på jobbet efter träningen.
Stressad? Jag? Ha! Det är bara förnamnet…
