Det räcker nu!
Nu räcker det med tråkiga besked för ett långt tag framöver!
Jag hörde en tråkig nyhet i söndags men jag hoppades länge på att det var ett felaktigt rykte. Efter att ha läst i en blogg i måndags så insåg jag att tyvärr var det inget felaktigt rykte. Än en gång tvingades jag ringa till mamma och berätta något tråkigt.
Och ändå så lyckas jag hålla en ganska glad fasad utåt. Helt enkelt av den anledningen att det gör att jag orkar mer och att jag slipper frågor om vad som hänt. Men ibland orkar jag inte med att vara glad och de i min omgivning hanterar inte det så bra.
Men, det kanske är ett tecken på att de behöver öva på det? Och att jag borde öva mig på att tillåta mig vara ledsen så att det syns utåt också?
Ikväll ska jag iallafall vara glad. Jag ska träna (och enligt schemat är det en av mina favvo-instruktörer) och sedan ska jag veckohandla tillsammans med J. Efter det ska vi spela spel och bara vara.
