I nöden prövas vännen
I nöden prövas vännen. Så sant, så sant.
Vissa av mina vänner kliver nu verkligen fram och jag inser att de är mina verkliga vänner. En del av dom förvånar mig verkligen, alltså förvånar mig positivt!
Men en av mina vänner, en av de som jag räknat som mina närmaste vänner, känns just nu inte som en vän. Det är enbart hon och hennes situation som är viktig. Att jag så många gånger stöttat henne verkar hon ha glömt, och ta för givet. Att jag kan behöva stöttning verkar inte existera i hennes värld.
Vi chattade häromdagen och på hennes fråga "hur är läget?" skrev jag hur det verkligen är. Och hennes svar blev "men det är bara att ta nya tag och se till att det inte blir för mycket och för länge". Sen kom en lång utläggning om hur jobbigt hon har det just nu.
Vi chattade idag igen och det var samma beteende från hennes sida. Jag orkar inte ens ta itu med det utan jag känner mig bara besviken.
Men även fler har denna vecka visat sitt rätta jag. Men om man knappt hälsar på mig och istället vänder sig bort, ja då är man inte en vän. Och nu är det fler som strukits från vän-listan. Ja, jag vet inte ens om de kan kvala in på "fd-vän-listan"…
