Ewas lite av varje

Jag är en riktig känslomänniska. Jag går på beröm och uppskattning. Ge mig en utmaning med orden "du som är duktig" och jag kastar mig glatt in i utmaningen. Och detta samtidigt som jag är den som ständigt planerar allting.

Oftast är jag glad. Men jag har ett fruktansvärt humör. Tvärarg. Långsint. Fast, jag blir lugnare för varje år som går.

Idag har "säkringen brunnit" ett antal gånger. Första gången blev jag så fruktansvärt arg att jag inte visste vad jag skulle göra. Så jag ringde vännen M och pratade med henne om allt möjligt. Efter det så var jag nere på nivån "kontrollerat arg" så jag skickade iväg några riktigt vassa mail.

Andra gången säkringen brann så gick jag på lunch. Och då gick ilskan över.

Tredje gången så hämtade jag kaffe. Drack kaffet sakta. Och sen ringde jag upp personen i fråga och var från början av samtalet rätt lugn. Men han gjorde mig än mer arg så det hela slutade med att jag i ren ilska sa precis vad jag tyckte. Och avslutade med orden "Nä nu lägger vi ner det här samarbetet. Hejdå".

Nu har jag skrivit ett ganska kort men kärnfullt mail som jag ska skicka till tre utvalda personer. Jag skrev det när jag var riktigt arg, men jag har inte skickat det än. Jag har filat på formuleringarna och ska trycka på send-knappen strax innan jag går hem.

Men så’na här dagar så upptäcker man också ljuspunkterna i tillvaron. Som en av kollegorna, F, som har visat att jag kan lita på vad han säger, även när det stormar. Tur att det finns ljuspunkter i det här november-mörkret!

Häromdagen fick jag nog. Jag ilsknade till och så skickade jag ett mail till mina kollegor:

"Vissa saker är till för att nötas på!

Exempelvis gångjärnen till diskmaskinen!
Det är väldigt enkelt.  Istället för att ställa din smutsiga mugg i diskhon så öppnar du diskmaskinen och ställer in muggen där. (Det kan även tillämpas på glas och tallrikar.) Stäng gärna diskmaskinen efter dig.

* Skulle diskmaskinen vara full med smutsig disk så finns det maskindiskmedel under diskbänken. Att starta diskmaskinen är väldigt lätt! Och vet du inte hur du startar diskmaskinen så fråga någon av dina kollegor som säkert gärna lär ut den vetskapen.

* Skulle diskmaskinen vara full med ren disk så går det alldeles utmärkt att även nöta på gångjärnen till skåp i köket. Öppna skåpdörrarna och ställ in de rena muggarna, glasen och tallrikarna. Besticken hör hemma i lådorna i närheten av kylskåpet.

Du får gärna ha kaffemuggar på ditt skrivbord. Men snälla, lämna dom inte på handfaten inne på toaletterna, inte heller ovanpå kontorsförrådsskåpen, i konferensrummet eller på fikarumsborden. (Rena muggar i köksskåp, smutsiga muggar i diskmaskinen eller på ditt skrivbord.)

Vi har även en kombinerad kopieringsmaskin och skrivare. Om du skrivit ut papper som du inte vill ha kvar så går det alldeles utmärkt att lägga dom i returpapperslådan intill kopiatorn. Och ett tips: man behöver inte knöla ihop pappret till en boll för att kunna lägga ner det i returpapperslådan…

När du ändå är i farten så kanske du fyller på papper till skrivaren! Ohålat papper i översta facket och hålat i nedersta. Se till att inställningen på skrivaren stämmer med det papper du precis lagt i.

/Inga Disk"

Och tro det eller ej - det funkade! Inte en mugg i diskhon på hela tisdagen och inte heller på onsdagen! Igår startade någon av grabbarna diskmaskinen och det låg inga drivor av papper runt kopieringsmaskinen. Och detta utan att jag har rört ett finger!
Nu undrar jag bara hur länge det håller?

Jag pratade med mamsen sent igår kväll. Hon erkände då att hon hade tagit fram adventsljusstakarna igår. Och tänt dom!

Men hallå, det är ju inte första advent än!!! Min mamma - tända adventsljusstakar så tidigt? Nä.

"Men alla andra har ju tänt sina" var hennes försvar. Men inte alla andra. Inte jag.

Men ikväll så! Kan mamma så kan jag!

Hurra! Efter flera veckors moln och regn så skiner solen!

Äntligen!

Jag hittade följande text bland all direktreklam som fyller postlådan. Det var från nå’n av hälsokostkedjorna. Jag rev ut texten, för jag tyckte den var så bra!

Du ska vara aktiv, spännande, vacker, intressant, sexig, nyfiken, vältränad, bildad och rolig med ett harmoniskt familjeförhållande och ett aktivt socialt liv, inbokade resor och arbeta med det som du tycker är kul och brinner för (givetvis med stor framgång). Är pressen på självförverkligande för stor?

Söndag morgon. Vi var på 30-års-kalas och kom hem vid 2-tiden. Och somnade väl sisådär vid 4-tiden. Jag vaknade första gången klockan 6.30.

Men klockan 8 vaknar jag av att telefonen ringer. Det är lilla A. Femåringen som haft magsjuka. Men nu är hon frisk och hon vill hälsa på. NU!

Givetvis får hon det. 8.20 ringer det på dörren och då har jag hunnit dra på mig mysbyxor och en t-shirt, och hunnit borsta tänderna, så jag känner mig relativt bakis-fräsch. Hennes pappa lämnar av henne och vi börjar fundera på vad vi ska göra. Hon vill krypa till sängs igen och vi ska läsa.

Mitt barnboksbibliotek är inte särskilt stort men vår favorit, Kajsa Kavat hjälper mormor, går alltid hem hos oss båda. Efter att vi läst hela boken så börjar funderingarna.

"Har inte Kajsa någon mamma och pappa?"
"Har inte Kajsa några syskon?"
"Har inte Kajsa någon plastmamma eller plastpappa?"
"Var är Kajsas morfar?"

Och inte hade jag några bra svar på dom frågorna. Jag gissar att morfar är död. Att pappa också är död. Och kanske mamma med. Eller så bor mamma någonstans där inte Kajsa kan bo.

"Varför heter det plastmamma och plastpappa?"

Än en gång säger jag att jag inte vet men att jag tror att det har nå’t att göra med att plastsaker ibland inte är "riktiga", (du vet plastglas är ju liksom inte riktiga glasglas) och att det kanske är när man får nå’t extra fast man liksom har orginalet ändå.

Den följs av den konstiga frågan:
"Om min pappa flyttar till Enköping kan jag få en plastpappa då? Och plastsyskon? Precis som Gustaf har."

Varför skulle pappa flytta? Och till Enköping? Varför just dit? Har han pratat om det?

Men nu tycker lilla A att vi har läst klart. Nu ska här ätas frukost. Och jag står där utan svar på mina frågor. Hon har raskt glömt sina funderingar och funderar istället på om vi ska äta varma mackor gjorda i ugnen eller i smörgåsgrillen.

När pappan hämtar upp sin dotter så kan jag inte låta bli att fråga om han ska flytta till Enköping.
Flytta?
Enköping?

Nä. Han är lika frågande som jag.

Resultatet av helgen:

• gå på en basketlige-match. (Eller vad nu herrarnas elitnivå heter numera. OBL?)
• gå på en basketmatch för pojkar -97.
• gå på stan med en fem-åring.
• gå på 2 aerobics-pass.
• gå på en 30-års-fest.
• gå på en inflyttningsfest.
• bjuda familjen E-N på söndagsmiddag.
• städa.
• mangla 5 påslakan och 5 underlakan. Plus ett okänt antal av J:s lakan.
• byta till julgardiner och förbereda så att alla adventsljusstakar är på plats.

Det kom en magsjuka mellan så femåringen fick inte gå på stan. Och manglingen orkade jag inte ta itu med. Men allt annat har jag klarat av!

Denna helg ska jag:

• gå på en basketlige-match. (Eller vad nu herrarnas elitnivå heter numera. OBL?)
• gå på en basketmatch för pojkar -97.
• gå på stan med en fem-åring.
• gå på 2 aerobics-pass.
• gå på en 30-års-fest.
• gå på en inflyttningsfest.
• bjuda familjen E-N på söndagsmiddag.
• städa.
• mangla 5 påslakan och 5 underlakan. Plus ett okänt antal av J:s lakan.
• byta till julgardiner och förbereda så att alla adventsljusstakar är på plats.

Tackochlov så är presenterna inköpta. Maten är inhandlad. Dammsugarpåsen är bytt. Träningskläderna är tvättade. Festkläderna är både rena och strukna. Jag har koll på var jag ska vara vilken tid.

Det är bara att genomföra allt som kvarstår.

Det börjar närma sig jul. Och jag försökte göra en lista över vem som ska få vad. Och då insåg jag vad jag egentligen har gett mig in på. Jag ska:

• sy 3 kuddfodral åt mamma och pappa. Och jag har inte ens hittat rätt tyg än.
• sticka sockar åt M. Ena skaftet är klart. Resten saknas.
• sticka sockar åt K. Inget påbörjat.
• sy 2 eller 3 örngott åt lille M. Jag har inte hittat nå’t bra tyg. Och jag har inte ens måtten för hur stora de ska vara. Och jag ska brodera på dom också.
• sy grytlappar åt mamma, med någon form av lapptäcksteknik.
• sy grytlappar åt M.

Hinner jag verkligen allt det där innan jul. Nja, tveksamt. Speciellt tveksamt eftersom jag tycker det är mycket roligare att sticka på duken som jag börjat på…

Igår var jag på ordförandekonferens. Och det var snarast Pensionärsklubbens möte!

Jag var klart yngst. Och det var, tror jag, sammanlagt 3 kvinnor där. Alltså var jag i total minoritet.

Vad är det som gör att nästan alla ordförande är män som har passerat pensionsåldern?