Mostrar och morbröder
Min mamma har en hel drös syskon. Min pappa har bara ett. Jag säger inte farbror B om min farbror, men alla mina mostrar och morbröder kallar jag för moster eller morbror plus deras namn.
Så har jag även gjort med mina föräldrars mostrar, morbröder, fastrar och farbröder. Ja, till och med mormors, farfars och farmors mostrar och fastrar. (Det verkar helt klart som om kvinnorna i vår släkt är seglivade!)
Men, jag säger även moster och morbror till de ingifta. Alltså var jag i helgen till morbror P och hans fru moster A. Där var även moster G som är min döde morbrors fru.
Så har man alltid tilltalat släkten i både mammas och pappas släkt. Men jag har numera förstått att det inte alls är så vanligt att man kallar även de ingifta så.
Och numera så verkar många tycka att man kan skippa moster/morbror-delen och bara säga namnet istället. Men för mig är det ju liksom en "hederstitel" också. När jag säger "moster" till moster A så är det också ett sätt att visa att hon inte är vem som helst. (Jag har lite svårare för att bara säga "morbror" till morbröderna, det flyter inte lika bra, men jag gör det.) Och jag kan ju inte bara ropa "moster" när jag ser dom på stan, utan då får jag ta till deras förnamn.
I lördags när jag träffade kusin T så fattade jag inte vad han pratade om när han började säga att det var 20 år sedan hans farmor dog. Nämen, det måste ju varit ännu längre sedan, tant Olga dog ju när jag var liten! Men sen kom jag på att hans farmor är ju min mormor… Och igår var det 20 år sedan hon dog.
Vi var på kyrkogården och tände ljus på mormors och morfars grav i lördags kväll. (Eller som mamma säger "vi var på graven".) Det var så fint där med tända ljus på gravarna. Att själva gravplatsen ligger i skogen, i en sluttning gör att det blir än mer rofullt och fint.
Sen var det dags för släktmiddag!
Jag säger också moster och morbror om de ingifta, det blir så mycket enklare så
Kramar!
Comment by Miriam — 21 November, 2006 @ 10:52 am