Humör av Guds nåde!
Jag är tvärarg. Och långsint. Och ironisk. Ändå så tillbringar jag mesta tiden av mitt liv åt att vara glad.
Jag började dagen god och glad. Trots att det är trettondagen så åkte jag in till stan för att träna. I receptionen på gymmet står en kvinna som inte ens tittar upp när jag kommer utan hon fortsätter stå och stirra rakt in i sin skärm. Hon säger något, fortfarande stirrandes rakt in i skärmen, men jag tänkte att hon pratade väl i telefon eftersom de också sköter om tidsbokningen hos sjukgymnasterna.
Så jag drog mitt träningskort. Då helt plötsligt blänger hon på mig och säger "jag sa ju åt dig att inte dra kortet, jag behöver verkligen inte få dina siffror i det jag håller på med".
Va? Jag fattade inget. Men hon hade alltså sagt något åt mig när hon stirrade rakt in i sin datorskärm. Jag kände hur jag blev svart i ögonen och jag stirrade på henne och sa riktigt hårt "men du kan ju titta på mig när du säger något så jag har en chans att dels förstå vad du säger och dels förstå att du pratar med mig".
Svaret kom med en otroligt spydig ton "ja men ursäkta då".
Jag gick därifrån. Arg som ett bi. Men bestämde mig för att inte bry mig. Istället så tränade jag på ett riktigt roligt pass, men halvvägs in i passet så kunde jag knappt få luft och då kom jag på att jag hade glömt mina morgon-astma-mediciner. Rutinerna funkade inte riktigt på lördag morgon.
Efter passet skulle jag än en gång passera receptionen. Jag hade tänkt ta ett nytt schema eftersom vårschemat börjar på måndag men jag hittade inga på disken. Så jag frågade henne om det fanns några fler scheman. Inget svar. Hon bevärdigade mig inte ens med en blick. När jag frågat en gång till och tillochmed lagt med ett "ursäkta" innan jag ställde frågan men ändå inte fått något svar så brast säkringen för mig.
Jag släppte träningsväskan på golvet och gick upp till gymmet igen. Där finns nämligen en hörna där man kan skriva synpunkter, förslag och liknande. Jag skrev en ilsken lapp om hur jag hade blivit bemött två gånger samma dag, och lämnade lappen i förslagslådan. Jag skrev ut vilken dag och vilken kvinna det var som jobbat i receptionen.
Jag skiter fullkomligt i om hon hade sovit dåligt, bråkat med sin man eller bara hade en dålig dag. Hon har ingen rätt att bete sig så mot mig. Jag är en betalande kund och då förväntar jag mig att få antingen ett neutralt eller ett trevligt bemötande.
När jag gick ut genom dörren så sken solen. Det var -10 grader och snön gnistrade. Och jag bestämde mig för att det här blir en riktigt bra dag iallafall.
