Ewas lite av varje

Igår kväll var jag riktigt trött. En hård helg och fyra aerobicspass på fem dagar gjorde att jag var riktigt riktigt trött. Så jag placerade mig i solstolen på balkongen och bara vilade. Och i tankarna så planerade jag de kommande veckorna.

Stockholm onsdag-torsdag. Mamma o pappa söndag. Konsultstaden måndag-tisdag. Och sedan fyller ju gudbarnet år, få se nu vilken dag är han född. Och sedan fyller ju K år någon dag senare.

Där satte jag mig tvärt upp. Men hallå hon fyller ju snart 40 år! Och inte har jag ens påbörjat planeringen av present. Och strax efter henne fyller ju KJ 40 år. Och sedan är det min tur att fylla år…

Att pappa ska fylla 70 i sommar har jag full koll på. Jag funderar också på vad jag ska hitta på åt honom. Men, 40-års-dagarna har jag helt enkelt förträngt.

Resten av kvällen funderade jag på vad som kan vara den perfekta presenten till K.
Och på hur jag själv ska fira min födelsedag…

Något som jag stör mig otroligt på, det är s.k. framgångsrika företagare som gör något som de inte borde gjort och när tidningarna snokar reda på det så svarar de "Jag har satsat på att verka här i XXX, men nu vet jag inte hur jag gör när det ska vara på det här sättet".

Ja men stick då!

Ska vi stå ut med att vissa personer ska få bete sig hur som helst bara för att de är företagare och räknas som framgångsrika? Nej. Samma regler gäller för dom som för andra.

Och om dom inte klarar av att följa lagarna runt något så konkret som exempelvis strandskydd, kan man räkna med att de följer andra lagar då?

Jag kallar alla mina mostrar och morbröder för moster + namn eller morbror + namn. Dessutom så kallar jag deras respektive också för moster eller morbror (+ namn).

Om jag träffar bara en av dom så säger jag enbart moster eller morbror, då behövs ju inte namnet som förtydligande på vem jag menar.

(Jag har bara en farbror och konstigt nog så kallar jag inte honom för farbror, utan jag använder hans förnamn. Inkonsekvent!) 

Jag har också sagt moster, morbror, faster och farbror till mammas och pappas mostrar, morbröder, fastrar och farbröder. För mig har det aldrig varit konstigt, hela släkten har ju gjort så.

Men, på lördagens fest så började vi prata om detta. P vill att barnen ska säga moster till hennes systrar men hennes systrar vill inte det, "det låter så gammaldags". Både P och jag tycker att det är helt naturligt att vilja det men alla andra på festen tyckte att det var helt onödigt och gammaldags.

P:s bror tyckte att det skulle bli så förvirrat för barnen eftersom hans barn då skulle kalla hans systrar för faster medans systrarnas barn skulle säga moster. P och jag tittade på varandra och förstod inte problemet. Men de klarar av att säga mormor och farmor om samma person? Ja men det är ju nåt helt annat…

Öh? Vad är skillnaden? En person - två olika tilltalssätt? Nej, jag förstår inte. Men jag är ju så gammaldags…