Ewas lite av varje

Vissa saker ska bara funka. Utan att man behöver bry sig det minsta.

Som Banken exempelvis. Jag har ingen lust att sitta och granska vart eviga kontoutdrag i minsta detalj. Men jag insåg idag att jag måste tydligen göra det. Jag upptäckte en konstighet och ringde banken. Hamnade hos en kvinna som sa att det var datorn som gjort så, så det gick inte att ändra. Jag fullkomligt HATAR när folk skyller på "datan"…

Jag försökte lirka in henne på spåret att någon har ju berättat, på ett eller annat sätt, för datorn hur den ska göra men så var det inte! Det slutade med att jag slängde på luren, riktigt ilsken. Och helt övertygad om att jag nu skulle byta bank.

Men jag beslutade mig för att ge min bank en chans till. Jag mailade in att jag ville ha rådgivning om det som hänt på mitt konto. 5 minuter senare blev jag uppringd av en herre från det lokala bankkontoret. Han var väldigt tillmötesgående och ville rätta upp det hela. Ikväll ska jag leta reda på mina gamla papper och så ska jag ringa upp honom imorgon.

Det löser sig säkert.

Men jag vill inte känna att jag måste kolla allting. Om det inte vore så besvärligt att byta bank så skulle jag garanterat byta idag. Men bara tanken på att ändra alla autogiro gör att jag blir matt…

Jag kan ju behålla mitt telefonnummer även om jag byter telefonibolag. Varför kan jag inte behålla mitt kontonummer även om jag byter bank? Det skulle jag uppskatta mer!

Innan semestern beställde jag några skivor. Lite annorlunda musik som jag till min glädje hittade på en internetbutik. Semestern gick och inga skivor. Jag efterlyste skivorna i ett mail för någon vecka sedan. Svar kom redan dagen efter. Tyvärr så hade dom problem med leveranserna men om jag ville så kunde jag göra en avbeställning och få tillbaka mina pengar.

Jag trodde inte för ett ögonblick att jag skulle få tillbaka några pengar men när jag igår kollade mitt kreditkort så hade det kommit in pengar på det! Rätt belopp också!

Otroligt! Jag upphör aldrig att förvånas över att sån’t faktiskt funkar!

Just nu blir jag bara tröttare och tröttare på kvällarna. Däremot så är jag nu bara effektivare och effektivare på morgnarna!

Så imorse steg jag upp klockan 6. Hämtade in tidningen, läste tidningen och åt frukost, strök kläder och handdukar, diskade de senaste dagarnas disk, gjorde mig klar och åkte till jobbet. Och jag var på jobbet 7.20!

Wow! Tänk om jag kunde vara så där effektiv en stund på kvällen också…

Igår var det tisdag. Ingen bra dag alls.

Vid 10-tiden fick jag ett totalt anfall av desperation. Jag slog mig ner i bossens besöksstol och sa "jag ska banne mig byta bransch." Han tittade på mig med skeptisk blick och frågade vad jag då skulle bli. Efter en lång stund svarade jag "Dagbarnvårdare!". I samma ögonblick som jag sa det la jag till "Men det går ju inte. För då ska ju ungarna vara hemma hos en och de stökar ju till så. Nej, jag får bli nå’t annat."

Ett krånglande projekt. En (annan) krånglig kund. En krånglande uppgradering. Och en känsla av att aldrig komma ikapp. Att aldrig komma dit jag borde ha hunnit.

Lägger man då till ett bråk på jobbet (jag är fortfarande för arg för att skriva om det), en omständig och besvärlig ekonom för bostadsrättföreningen och några tidigare vänner som beter sig som fem-åringar, ja då blir det lätt för mycket.

Tack och lov så avslutades dagen med ett riktigt bra aerobicspass och ett överaskningsbesök av P. Dagen slutade helt klart bättre än den började. Men, tisdagar är ingen bra dag alls för mig.