Man lär så länge man lever. Del 2.
En av mina vänner (S) är skild. Hon har väldigt bra kontakt med sin fd man (H) och de två barnen bor varannan vecka hos mamma och varannan vecka hos pappa. Så har det fungerat ända sedan skilsmässan för drygt fem år sedan.
För ca 9 månader så träffade H en ny kvinna. Allt verkade till en början frid och fröjd. I höstas flyttade H ihop med den nya kvinnan i ett nytt hus. Då började problemen komma.
S fick veta av den nya kvinnan att hon skulle inte ringa till barnen när de var hos sin pappa. "Du ringer och stör oss när vi är en ny familj". S löste det genom att skicka SMS till sina barn och de ringde då upp sin mamma. Även det försökte den nya kvinnan stoppa men H bröt då in och sa att hans barn fick ringa sin mamma så ofta de ville.
De två barnen fick nya tapeter i sina rum i det nya huset. Den nya kvinnan skulle bestämma vilka tapeter som skulle sättas upp men framförallt det äldre barnet sa ifrån och bestämde vilka hon ville ha. Och dom tapeterna blev det!
Strax före jul bestämde sig H och den nya kvinnan för att separera. H ska bo kvar i huset och den nya kvinnan skulle flytta ut under förra veckan.
Och det gjorde hon. Men, hon rev även ner tapeterna i barnens rum!
Vad sjutton vinner hon på det?
Annat än vårt förakt vill säga…
